Hur gör man grädde

Idag kan du köpa många olika typer av grädde i mataffärerna. Men har du tänkt på – hur gör man grädde egentligen? Här kommer du få veta om alla processer mjölken går igenom innan den blir till grädde. Till att börja med ska fettet bli separerat från komjölken. Dessutom så behöver mjölken bli pastöriserad så att farliga bakterier försvinner. Ovanpå detta ska mjölken genomgå en så kallad homogenisering sa att eventuella klumpar försvinner.

Vattenemulsion av fett från komjölk

Komjölk innehåller fettpartiklar som inte löser upp sig per automatik i själva mjölkblandningen. Om komjölk får stå en längre tid kommer fettpartiklarna att stiga upp till ytan på mjölken. På mejeriet delar de upp de små fettkulorna i väldigt små delar så att de lättare blandar sig med mjölken. Men det går också att använda en så kallad vattenemulsion. Då separerar man ut fettet i komjölken vilket till slut blir grädde.

Homogenisering av grädde – beror på fetthalten

Fettet i komjölken består av små fettkulor. Utanpå fettkulorna sitter det ett hölje av protein. Fettkulorna har svårt att blanda sig med andra vätskor och därför lägger de sig ofta som en skikt på ytan om mjölken få stå ett tag. Under en så kallad homogenisering delar man fettet i små delar så det inte bildas skiktningar i vätskan. Men om du har en vattenemulsion som innehåller mer än 40 % fett exempelvis grädde behöver du inte homogenisera vätskan.

Separator delar upp mjölkblandningen

Förr i tiden så lät bönderna komjölken stå ett tag i en mjölkkanna. Då delade sig fettet automatiskt. Efter det tog man hand om det översta feta skiktet och gjorde grädde. Nuförtiden använder mejerierna sig av en separator. En separator gör att delar i en vätskeblandning fördelar sig med hjälp av centrifugalkraft, en rotation gör att den tyngsta delen av vätskan utvinns i separatorn. Det som finns i mitten kvar är den feta grädden.

Vispning där luft binds till fast skum

För att du ska kunna vispa grädde till fast skum så behöver fetthalten var minst 30 %. Men det bästa är om fetthalten ligger på 36-40 %. Det är den fetthalt vispgrädden har i våra livsmedelsbutiker. Grädde innehåller vatten och fettdroppar. Dessa droppar häller ihop med hjälp av ett hölje av proteiner. När du vispar grädden nöter du bort proteinlagret. Då börjar fettdropparna att binda ihop sig med luftbubblor och du har fått vispad grädde.

Olika fetthalter och gräddsorter

Ska du vispa grädde är det bra att välja vispgrädde eftersom grädde med fetthalt 36 – 40 % ger bäst resultat. En enklare variant av vispgrädde är spraygrädde som är smidig att ha med på utflykt eller vid annat tillfälle när det är svårt att ta med vanlig vispad grädde. Vill du dra ner på kalorierna hittar du många varianter av matlagningsgrädde i butikerna. I butikerna finner du också kaffegrädden som ligger på en fetthalt runt 10 %.

Pastörisering – uppvärmning och nedkylning

Med hjälp av pastörisering blir mjölken hastigt uppvärmd för att sedan snabbt bli nedkyld igen. Mjölken blir pastöriserad eftersom farliga bakterier dör när de blir utsatta för höga temperaturer. När bakterierna är borta så minskar risken för sjukdomar. Men det gör också så att produkterna får en mycket längre hållbarhet. Det gäller dock att vara försiktig under pastöriseringen eftersom för hög temperatur kan förstöra smaken på produkten. Dessutom kan en del av näringsvärdet försvinna.

Sammanfattningsvis kan man säga att komjölken genomgår många processer innan den blir till vispgrädde. Först behöver komjölken separeras och utvinna fettpartiklarna vilket sedan blir till grädde. Genom processer som pastörisering är grädden fri från farliga bakterier och du kan ha den i kylskåpet innan den blir gammal. Idag hittar du många olika varianter av grädde i de flesta mataffärer. Allt från lite smalare matlagningsalternativ till vispgrädden som passar extra bra för fluffiga dekorationer.