hur många magar har en ko

Hur många magar har en ko

Den här frågan kan faktiskt vara något av en kuggfråga. Men det är lite sanning i den. Faktum är att en ko har fyra ”rum” där maten bearbetas. Det är dock inte fyra olika magar, utan tekniskt sett är det tre förmagar och en faktisk magsäck. Från att kalvarna föds till att de är mellan 6-8 månader gamla, har de inga ”extra” magar. Förmagarna utvecklas bit för bit, i takt med att kalven börjar smaka på annat än mjölk.

Kossans alla magar

Kor är idisslare, och det betyder att de tuggar sin mat flera gånger. De sväljer mat och stöter upp bollar av den för att tugga igen. Om och om igen till maten är tillräckligt finmalen. Maten färdas genom de tre förmagarna till magsäcken och varje del har en viktig funktion för kon. Egentligen är de här förmagarna utbuktningar på matstrupen. De påminner om fåglarnas kräva där maten de ger till sina fågelungar kommer ifrån.

Våmmen

Det här det första stoppet maten gör som kon äter. Den går från munnen till matstrupen och hit. Våmmen är den viktigaste av de tre förmagarna. Bönderna brukar säga att det är inte djuret de fodrar, det är våmmen de fodrar. Våmmen är nämligen som en stor säck full med bakterier och protozoer (encelliga djur) och svampar. De här är oerhört viktiga för matsmältningen hos kon.

Eftersom de äter i huvudsak gräs, är bakterierna i våmmen specialister på att bryta ner cellulosa, ett svårsmält kolhydrat som finns i gräset. Det här gör att kon kan tillgodogöra sig näringen i gräset ännu bättre.

Det är tack vare bakterierna som finns i våmmen, som kon kan tillverka mjölk. Ger bönderna fel foder eller fel mängd foder till korna, påverkas pH-värdet i våmmen och bakterierna dör.

Nätmagen

Nästa stopp på vägen är nätmagen. Namnet har den fått för att insidan ser ut som ett nät. Nätmagens uppgift är att fördela, blanda och vidarebefordra maten. Är maten tillräckligt väl nedbruten, åker den vidare till bladmagen. Skulle den inte vara det, åker den upp och får idisslas ett par vändor till. Det är i den här delen av magen där metaller som hårnålar, spikar eller bitar av en aluminiumburk kan skära sönder kon.

En intressant fakta är att våmmen och nätmagen väger mellan 30-80 kg. Bakterierna och de andra mikroorganismerna utgör cirka 4-5 kg av innehållet i våmmen.

Bladmagen

Den sista av förmagarna är bladmagen som sitter ihop med nätmagen via en kort kanal. Bladmagen tar upp ännu mer näring, framförallt vätska och salter från maten.

Löpmagen

Det här är kossans faktiska magsäck och det är den delen av magen som liknar vår egen magsäck mest. Löpmagen är förhållandevis liten, jämfört med de andra ”magarna”. När maten väl har kommit hit ser den ut som välling. I löpmagen finns matsmältningsvätskor som bryter ner och kramar ur näringen i maten innan den färdas vidare.

Resten är skit

Efter löpmagen är vägen genom tarmarna precis som hos de flesta andra djur. Det som kommer ut vet vi vad det är.

Nu vet du inte bara hur många magar har en ko, du vet dessutom på ett ungefär vad som händer i vardera del av magarna. Du vet också att det är inte magar utan utbuktningar på matstrupen, om vi ska vara riktigt tekniska.