hur ändrar man en grundlag

Vad är en grundlag?

Enligt Sveriges riksdag så är grundlagarna speciellt viktiga lagar, vars syfte är att skydda landets demokrati. På grund av det här får ingen annan lag motsäga en grundlag, dessutom är dessa lagar betydligt svårare att ändra på än vanliga lagar.

Totalt har Sverige fyra grundlagar: tryckfrihetsförordningen, regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. (Även riksdagsordningen kan räknas till grundlagarna) Alla dessa lagar är kopplade till viktiga demokratiska friheter och rättigheter, som exempelvis rätten att uttrycka din åsikt i media eller friheten att ge ut böcker och tidningar.

Riksdagen beslutar

När det kommer till beslut kring lagar så är det Sveriges riksdag som har ansvaret. Riksdagen består av 349 folkutvalda ledamöter, som delvis går igenom och röstar kring lagförslag från regeringen, men kan även själva komma med egna förslag. De har dessutom hand om bland annat utrikespolitik och statens pengar. Kort sagt ska riksdagen vara folkets företrädare.

För att ändra en vanlig lag så ger regeringen eller en/ flera riksdagsledamöter riksdagen ett lagförslag. Därefter meddelar riksdagens talman om förslaget i kammaren, samt skickar förslaget till en mindre grupp av ledamöter. Dessa grupper kallas för utskott och är insatta i mer specifika frågor.

Utskottet kommer i sin tur med ett förfinat förslag, som de presenterar och diskuterar med alla ledamöter i riksdagskammaren. Till sist får alla ledamöter rösta ja, nej eller avstå på förslaget. Om en majoritet röstar ”Ja” så inför de lagen.

Svårare att ändra

Som sagt är grundlagarnas främsta syfte att skydda Sveriges demokrati, de är alla kopplade till viktiga rättigheter. På grund av det här ska det inte vara möjligt för riksdagen att fatta några förhastade beslut. Om de vill ändra på en grundlag måste det vara genomtänkt, därför är grundlagarna betydligt svårare att ändra på än en vanlig lag.

Hur ändrar man en grundlag?

För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen går igenom den vanliga lagändringsprocessen, men att de fattar samma beslut två gånger. Dessutom måste det mellan de två besluten ske ett allmänt val till riksdagen, vilket Sverige genomför vart fjärde år. Det beror på att befolkningen ska få möjlighet att tycka till kring lagändringen. Riksdagen ska alltså inte kunna fatta ogenomtänkta beslut.

När det kommer till större lagändringar så som en grundlagsändring är det även vanligt att regeringen gör ett betänkande. Alltså gör de som utskotten i riksdagen och låter experter diskutera och utreda frågan. På så sätt får de all nödvändig information och förstår frågan bättre.

En ytterligare metod är att riksdagen anordnar en folkomröstning. Om riksdagen har fattat ett beslut kring att ändra på en grundlag så har de möjligheten att genomföra en folkomröstning kring förslaget. Riksdagen får inte ändra på grundlagen om en majoritet av befolkningen röstar ”nej”. Den här metoden är dock ovanlig.

Sammanfattning

Hur ändrar man en grundlag då? Riksdagen måste få ett lagförslag som de väljer att rösta igenom. Om riksdagen har röstat igenom samma beslut två gånger och ett riksdagsval skett emellan, eller om en majoritet röstat ”Ja” i en folkomröstning så är det fritt fram att införa en ändring i grundlagen.